Permission
Jag är hemma på permission över helgen, väldigt skönt att få komma hem ett par dagar. Få sova i min egen säng med min hund hos mig och få gå upp när jag vill och ha tillgång till alla de där vanliga sakerna man inte längre tänker på att man har för att man vant sig vid dem trots att de är lyx.
På måndag ska jag tillbaka till sjukhuset för nästa ect behandling och förhoppningsvis kommer jag kunna genomföra de kommande två veckornas behandling polikliniskt dvs åka dit för själva behandlingen men inte vara inlagd. Det är lite svårt det där, för en del av mig känner att jag nog behöver vara inlagd, men det är ju inget som man vill så det känns svårt att ens överväga det frivilligt.
Jag märker att jag inte är i form än riktigt, har inte orkat laga någon mat utan bara ätit en massa småplock och jag känner inte att något smakar något vidare gott och är inte sugen på något heller. Allt jag ätit har känts helt meningslöst.
Glömskan efter ect-behandlingen är läskig. Träffade en kompis igår och fick veta att hon varit uppe hos mig på sjukhuset och hälsat på men det hade jag inget minne av.Har inte heller något minne av att jag skrivit på bloggen under de här två veckorna men tydligen har jag ju gjort det. Det är så många saker som fallit bort, så mycket jag inte kommer ihåg. Jag har tappat bort viktiga papper och kommer inte ihåg om jag gjort viktiga saker som att anmäla mig till kurser eller betala in räkningar. Jag kan inte komma ihåg var jag lagt de där viktiga sakerna och jag kan inte komma ihåg om jag fixat med allt som måste fixas.
Nu ska jag sova lite tänker jag, är sjukt trött. Hoppas på en bra dag imorgon och att behandlingen nästa vecka kommer gå bra.
På måndag ska jag tillbaka till sjukhuset för nästa ect behandling och förhoppningsvis kommer jag kunna genomföra de kommande två veckornas behandling polikliniskt dvs åka dit för själva behandlingen men inte vara inlagd. Det är lite svårt det där, för en del av mig känner att jag nog behöver vara inlagd, men det är ju inget som man vill så det känns svårt att ens överväga det frivilligt.
Jag märker att jag inte är i form än riktigt, har inte orkat laga någon mat utan bara ätit en massa småplock och jag känner inte att något smakar något vidare gott och är inte sugen på något heller. Allt jag ätit har känts helt meningslöst.
Glömskan efter ect-behandlingen är läskig. Träffade en kompis igår och fick veta att hon varit uppe hos mig på sjukhuset och hälsat på men det hade jag inget minne av.Har inte heller något minne av att jag skrivit på bloggen under de här två veckorna men tydligen har jag ju gjort det. Det är så många saker som fallit bort, så mycket jag inte kommer ihåg. Jag har tappat bort viktiga papper och kommer inte ihåg om jag gjort viktiga saker som att anmäla mig till kurser eller betala in räkningar. Jag kan inte komma ihåg var jag lagt de där viktiga sakerna och jag kan inte komma ihåg om jag fixat med allt som måste fixas.
Nu ska jag sova lite tänker jag, är sjukt trött. Hoppas på en bra dag imorgon och att behandlingen nästa vecka kommer gå bra.
