Klädpanik och katatstroftankar
Jag köpte en ny fin tröja när jag var utomlands, en Adidaströja som jag velat ha jätte länge men inte hittat i Sverige. Men nu har jag panik, tröjan sitter perfekt just nu men om jag går upp i vikt kommer jag ju kanske inte kunna ha den. Ångrar att jag inte tog en storlek större än vad jag är nu, den var ganska dyr och jag vill ju verkligen kunna fortsätta använda den. Jag är så dum mot mig själv, jag blir arg och ångerfull för minsta lilla sak. Som nu, nu hatar jag mig själv och ser ner på mig själv för att jag var så dum att jag la ut så mycket pengar på en tröja som kanske inte passar om ett par veckor. Men det hjälper ju inte att hacka på mig själv nu efteråt, gjort är gjort och jag får väl passa på att använda den så mycket jag kan just nu. Jag kommer hitta andra fina tröjor sen även om det inte är just den här och trots att mina katastroftankar kommer och säger att jag kommer bli ruinerad för att jag köpte den här tröjan och att det är jordens undergång för att jag valde fel och att jag är värdelös och inte klarar något osv osv så är det ju inte så. Katatstoftankar kan komma när det gäller mat, vikt och precis allt i mitt liv. Mina tankar rullar iväg och tar orimliga proportioner. Jag ser verkligen allt i svart då och förstår inte hur det ska kunna bli bra. Och det triggas igång av små saker som t.ex. att jag köpt fel storlek på en tröja. Det låter verkligen super löjligt när man läser det så här men det känns så verkligt och läskigt i mitt huvud.
