Rädd för att svika min behandlare
En sak som är så jobbig nu när det är kämpigt är att jag är så rädd för att svika min behandlare. Hon har planerat för hur jag ska klara sommaren, bestämt när jag måste börja med näringsdrycker, fixat så jag får träffa en vikarie en gång i veckan på en annan mottagning och pratat ihop sig med läkaren så att akutenheten på psyk ringt eller kommit till mig varje dag de senaste helgerna. Vet inte hur det blir med det i helgen men dom har gett mig ett nummer så jag alltid kan nå dom på akutpsyk om jag behöver hjälp, inläggning eller bara någon att prata med.
Min längtan efter att gå ner i vikt är enorm, min rädsla för att äta "vanlig" mat i "normala" mängder är så stark så stark att det är svårt att gå emot ätstörningen. Samtidigt vill jag inget hellre än att hålla mig stabil så jag klarar min planerade resa i september, stark så jag klarar att börja plugga i höst som jag ska. Måste, måste hålla i det här nu, inte låta anorexin ta över mig helt.
Det jobbiga är faktiskt också att jag är så rädd för att träffa min behandlare i slutet av sommaren och ha misslyckats, att inte ha klarat det vi betsämt. Jag vill kunna träffa henne, visa upp bra matdagböcker, berätta att jag klarat det vi bestämt och visa att jag klarat att inte gå ner i vikt. Det är en av mina största motivationer. Jag är så otroligt lojal och en "duktig flicka", vill alltid prestera, alltid göra rätt, alltid vara perfekt, alltid göra andra nöjda. Jag vill inte svika henne, inte komma dit och vara ett stort misslyckande. Känns som jag skulle bryta ett heligt löfte då.
Så nu ska jag kämpa, och tänka på att det inte bara är för hennes skull jag måste vara stark. Anledningen till att hon satt upp dessa krav och dessa riktlinjer är ju att JAG ska må bra, det är för MIN skull hon har bestämt det och det är för MIN skull jag ska göra det!
