Vill inte vara så skör
Jag är så känslig och tvångsmässig, allt går så fort i min värld och tvång sätter sig direkt och ätstörningens röster blir så starka. Det räcker med att jag missar något med maten en dag för att jag sedan ska ha svårt att äta det igen i fortsättningen, efter en enda gång. Det är verkligen ett problem. På samma sätt blir det med promenaderna, eftersom jag var ute väldigt mycket igår så känns det jätte jobbigt att äta idag när jag kommer att ha varit ute mindre än så dag.
Det är så jobbigt, att rädslor och tvång byggs upp så snabbt, det är läskigt att jag är så skör, det ökar ju risken för återfall väldigt mycket och vägen mot friskhet blir en bergochdalbana. Varje val jag gör, varje måltid måste jag aktivt kämpa emot ätstörningens röst. Jag kan inte slappna av och tänka att det löser sig, jag måste ta kampen vid varje måltid, vid varje promenad.
Har mycket ångest nu,kan inte bestämma mig för vilken middag jag ska äta, har en matlåda klar så borde köra på den. Sen vet jag inte vilket bröd jag ska ha till kvällsfikat heller. Måste äta upp och liksom tömma frysen eftersom den är full av saker så jag kommer behöva äta lite annat än det jag egentligen vill eller har planerat.
Jag vill bara säga till alla som har ätstörningar och läser det här att ni inte alls är lata eller har rört er för lite om ni inte varit ute och promenerat. Jag promenerar mycket mer än de flesta och man behöver inte röra på sig för att äta, det är bara vad ätstörningen säger till mig, så lyssna på era behandlare och vad dom säger. Kroppen behöver mat oavsett.
